Çelik et al. (2010) foularderade fyra kommersiella stickade tyger, tre bomull och en viskos, med ett nanosilikonmjukmedel. De drar slutsatsen: “Provtygernas nötningshärdighet försämras genom applicering av nanosilikonmjukmedel.” De tillägger: “Det är det troliga resultatet av fiberrörlighet inuti tyget som ökas av nanosilikonmjukmedel.”
Minskade ett nanosilikonmjukmedel noppningen på Çelik et al.:s bomullsinterlock, jersey- och fleecestickat?
Mjukmedlet var en elastomer polyaminosiloxan, foularderade vid 20 g/l efter färgning.
Bomullsinterlock: Çelik et al. rapporterar att interlocken “med nanosilikonmjukmedel har bättre noppningsmotstånd än den utan nanosilikonmjukmedel under test av noppningsmotstånd.”
Enkeljersey i bomull: detta var prov 2 i studien. Çelik et al. skriv: “endast provet 2 uppvisade ingen skillnad efter applicering av nanosilikonmjukmedel.” Jerseyn visade ingen noppning i något test, med eller utan mjukmedlet.
Tretrådig bomullsfleece: Çelik et al. skriv: “Det är en mycket liten skillnad i noppningshärdighet mellan proverna med och utan nanosilikonmjukmedel.”
Förändrade nanosilikonbehandlingen gnid- eller tvätthärdigheten på Çelik et al.:s färgade bomulls- och viskostrikåer?
Författarna drar slutsatsen att “behandling med nanosilikonmjukmedel har ingen försämrande effekt på färgäktheten”.
Çelik et al. noterar också att deras tyger redan hade god härdighet före behandling: “Provtygerna som användes i denna studie valdes slumpmässigt från kommersiella produkter och med avseende på färgäkthetstestresultaten har prover utan nanosilikonmjukmedel betydligt goda färghärdighetsegenskaper.”
Tabellen anger betygen enligt Çelik et al. ΔE är nyansskillnaden mellan det mjukade och det omjukade tyget, med det omjukade tyget som referens. En högre härdighetsgrad är bättre.
| Çelik et al. tyg | ΔE, med vs utan mjukmedel | Torrgnidning, anfärgning (utan / med) | Våtgnidning, anfärgning (utan / med) | Tvätt, färgförändring (utan / med) |
|---|---|---|---|---|
| Bomullsinterlock | 0.57 | 5 / 5 | 5 / 5 | 5 / 5 |
| Enkeljersey i bomull | 0.58 | 4 / 4.5 | 4.5 / 4.5 | 4 / 5 |
| Tretrådig bomullsfleece | 0.21 | 4.5 / 4 | 3 / 3.5 | 4 / 5 |
| Single jersey i viskos | 0.36 | 5 / 5 | 4.5 / 4 | 5 / 5 |
Hur mjukmedelstyp och mängd förändrade nyansen på gul reaktivfärgad bomullsjersey i testerna av Cimilli Duru et al?
I testerna av Cimilli Duru et al, mer mjukmedel gav högre färgstyrka (K/S) med varje typ av mjukmedel. Författarna skriver: “oavsett typ av mjukmedel, ökad mjukmedelskoncentration orsakade högre K/S, troligen på grund av lägre ljusreflektion.”
Cimilli Duru et al. stickade single jersey av sirogarn, ring- och open-end 100% bomullsgarn och färgade det med Reactive Yellow 145. De applicerade sedan tre mjukmedel vid 1% och 3% torrhalt: en katjonisk etoxilerad amin, en icke-jonisk polyetenemulsionsblandning, och en aminofunktionell silikonmakroemulsion.
På denna gula jersey, silikonmjukmedlet gav i allmänhet något högre K/S än de andra två. Det icke-joniska mjukmedlet gav för det mesta högre ljushet (L*) än de katjoniska mjukmedlen och silikonmjukmedlen. Mer mjukmedel tenderade att minska ljusheten för alla mjukmedels- och garntyper.
Cimilli Duru et al. ger detta råd: “Preliminära experiment bör utföras för att bestämma vilken typ och koncentration av mjukmedel som ska appliceras för att uppnå önskad mjukhet hos det resulterande tyget, och därefter bör färgreceptet finjusteras för att matcha den efterfrågade färgnyansen efter beredning.”
Vilket mjukmedel gav störst färgförändring på Cimilli Duru et al.:s bomullsjersey efter Martindale-nötning?
Silikonmjukmedlet gav den största färgförändringen på Cimilli Duru et al.:s gula bomullsjersey efter Martindale-nötning. Författarna drar slutsatsen: “Tyger behandlade med silikonmjukmedel hade högre ΔL*- och ΔK/S-värden, särskilt vid högre koncentrationer.” ΔL* och ΔK/S är förändringen i ljushet och färgstyrka efter gnidning.
Cimilli Duru et al. anger en försiktig förklaring: “Det antas att efter nötningstestning, långa molekylkedjor av silikonmjukmedel bryts och orsakar ett luddigt utseende på tygytan, och detta förstärks när koncentrationen är högre.”
Open-end-jerseyn i testerna av Cimilli Duru et al gick åt andra hållet. Författarna rapporterar att tyger tillverkade av open-end-garn “hade begränsade ΔK/S-värden och lägre ΔL*-värden vid behandling med mjukmedel, med en minskning från 1.2 till 0.8.” Författarna antyder att mjukmedlet “kan ha bidragit till nötningsegenskaperna hos dessa tyger genom att minska friktionen.”
Källor
- Çelik N., Değirmenci Z., Kaynak H.K. (2010). Effekt av nanosilikonmjukmedel på nötnings- och noppningshärdighet samt färghärdighet hos trikåtyger. Tekstil ve Konfeksiyon, 20(1), 41–47. https://dergipark.org.tr/tr/download/article-file/218144
- Cimilli Duru S., Açıkgöz Tufan H., Şahin U.K. (2020). Bedömning av färgskillnader hos bomullstyger tillverkade av olika garner efter nötning. Tekstil ve Konfeksiyon, 30(2), 108–116. https://dergipark.org.tr/en/download/article-file/1170661
Utvecklar ni en kollektion för damkläder? Se hur vi arbetar som tillverkare av damkläder i Indien.
Se B2B lookbooks → en glimt av våra senaste kollektioner. Begär hela sortimentet: fler mönster på begäran.
