Vasile et al. rev byxformade provkroppar av vävt tyg av linne och hampa–linne, i tuskaft, panama- och kypertbindningar, på en dragprovare, och rapporterar: “Den lägsta rivkraften registrerades för tuskaft i båda fallen av hampa–linne- och linnetyger.”
Vad Hossain et al.:s ANOVA fann avgör rivhållfastheten, och vad som avgör draghållfastheten, i 100% vävt bomullstyg?
För rivning i varpriktningen, Hossain et al. skriv: “Huvudeffekten av tygbindningen är signifikant, F(7,14)=2.89, p=0.04; det vill säga genomsnittlig rivstyrka i varpriktningen (Y1) skiljer sig avsevärt från mönster till mönster”. Vävstolsinställningen hade inte den effekten: “Tabell 3 indikerar att vävstolsinställningens huvudeffekt är obetydlig, F(2,14)= 0.92, p=0.42, vilket innebär att den genomsnittliga rivstyrkan i varpriktningen (Y1) är nästan densamma för de tre vävstolsinställningarna.”
Rivning i inslagsriktningen följde samma mönster. För vävstolsinställning, “huvudeffekten av vävstolsinställningen är inte signifikant, F(2,14)=1.59, p=0.24”. För bindning, “huvudeffekten av tygkonstruktionen är signifikant, F(7,14)=3.20, p=0.03”.
Draghållfastheten var den omvända. “Huvudeffekten av vävstolsinställningen är mycket signifikant för utbytet av Y3, F(2,14)=316.9, p=0.00.” För bindning, “effekten av tygdesignen är obetydlig; det genomsnittliga värdet för draghållfasthet i varpriktningen (Y3) är nästan densamma för åtta mönster med samma vävstolsinställning, F(7,14)=2.07, p=0.12.”
Bomullsproverna vävdes av ett bomullsgarn i åtta bindningsmönster, var och en vid tre vävstolsinställningar (olika nummer på vävsked och solv), på en provvävstol med gripare. Rivhållfastheten mättes på en pendelprovare av Elmendorf-typ efter enzymatisk avklistring, tvättning, torkning och avspänning. Avklistring är en av flera enzymbehandlingar för bomull.
Vilken bindning som var svårast att riva i Hossain et al.:s bomullstyger, och vad författarna tillskriver detta?
Hossain et al. skriv: “Rivhållfastheten hos panamatyg är högre än hos ripstyg, kypert, och satäng, med en liknande flotteringslängd (Fig. 5).” I deras ANOVA för varprivning, “det högsta genomsnittet för rivstyrka i varpriktningen (Y1) erhölls för bindningen 2 matt tuskaft.”
Författarna tillskriver detta flottörlängden och sättet som varp och inslag korsar varandra. “Enligt flottlängd, det kan sägas att tygets flotteringslängd påverkar rivstyrkan avsevärt. Med den ökade flotteringslängden, fler garner ligger nära varandra, vilket därmed ökar rivstyrkan.” De tillägger: “Därmed spelar kontakten mellan varp- och väftgarn, bindningsmönstret eller variationer i vävbindningen en avgörande roll för rivhållfastheten i varp- och väftriktningen”.
Enbart flottlängden förklarar inte ordningen på bomullsresultaten i tabell A. Satängen har flotteringar över tre garn; regelbunden panama flotterar över två. Men i varpriktningen vid den tätaste vävstolsinställningen, satängen revs vid en lägre kraft än båda panamorna och den andra varpripsen.
Författarna skriver också att “styrkan ökar med ökningen av antalet solv”. Deras diagram mäter detta som förändring i förhållande till tuskaft, inte i newton: “Fraktionell förändring av rivstyrkan i inslagsriktningen i förhållande till tuskaft.” I newton, satängen och båda kyperterna revs vid en lägre kraft vid den tätaste inställningen än vid de andra två inställningarna.
Avläsningen för oregelbunden panama i varpriktningen vid den tätaste inställningen ligger nära rivprovarens angivna kapacitet, som författarna anger som “Elma Tear med maxbelastning 133 N”. Av den anledningen, det kanske inte är ett exakt värde.
| Vävstolsinställning | Design | Laws maximala trådtäthet | EPCm | PPCm | Varprivning (N) | Väftrivning (N) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Vävsked 60/solvskaft 30 | Vanlig | 22 | 15 | 14 | 56.390 | 64.011 |
| Vävsked 60/solvskaft 30 | Enkel varprips | 30 | 14 | 14 | 92.132 | 78.373 |
| Vävsked 60/solvskaft 30 | (2) Regelbunden tuskaftspanama | 30 | 16 | 13 | 100.950 | 103.010 |
| Vävsked 60/solvskaft 30 | Enkel varprips | 33 | 15 | 14 | 62.296 | 76.838 |
| Vävsked 60/solvskaft 30 | (3+1) Oregelbunden tuskaftspanama | 33 | 17 | 14 | 75.424 | 70.724 |
| Vävsked 60/solvskaft 30 | Z-kypert | 30 | 16 | 14 | 80.386 | 88.242 |
| Vävsked 60/solvskaft 30 | Z-kypert | 33 | 15 | 14 | 84.252 | 88.754 |
| Vävsked 60/solvskaft 30 | Satäng | 33 | 17 | 14 | 81.405 | 92.152 |
| Vävsked 40/solvskaft 40 | Vanlig | 22 | 19 | 17 | 39.681 | 48.406 |
| Vävsked 40/solvskaft 40 | Enkel varprips | 30 | 21 | 18 | 105.640 | 85.288 |
| Vävsked 40/solvskaft 40 | (2) Regelbunden tuskaftspanama | 30 | 20 | 17 | 106.390 | 102.505 |
| Vävsked 40/solvskaft 40 | Enkel varprips | 33 | 20 | 18 | 108.470 | 84.684 |
| Vävsked 40/solvskaft 40 | (3+1) Oregelbunden tuskaftspanama | 33 | 21 | 18 | 93.060 | 95.304 |
| Vävsked 40/solvskaft 40 | Z-kypert | 30 | 20 | 18 | 96.719 | 100.558 |
| Vävsked 40/solvskaft 40 | Z-kypert | 33 | 20 | 18 | 83.534 | 90.806 |
| Vävsked 40/solvskaft 40 | Satäng | 33 | 21 | 18 | 72.418 | 85.810 |
| Vävsked 60/solvskaft 60 | Vanlig | 22 | 25 | 24 | 18.858 | 32.798 |
| Vävsked 60/solvskaft 60 | Enkel varprips | 30 | 26 | 25 | 63.872 | 56.667 |
| Vävsked 60/solvskaft 60 | (2) Regelbunden tuskaftspanama | 30 | 25 | 25 | 100.408 | 104.193 |
| Vävsked 60/solvskaft 60 | Enkel varprips | 33 | 26 | 25 | 122.200 | 64.117 |
| Vävsked 60/solvskaft 60 | (3+1) Oregelbunden tuskaftspanama | 33 | 27 | 26 | 132.810 | 129.400 |
| Vävsked 60/solvskaft 60 | Z-kypert | 30 | 26 | 26 | 59.613 | 72.977 |
| Vävsked 60/solvskaft 60 | Z-kypert | 33 | 26 | 25 | 47.421 | 48.136 |
| Vävsked 60/solvskaft 60 | Satäng | 33 | 27 | 26 | 41.407 | 71.366 |
I vilken riktning misslyckades Vasile et al.:s byxformade provkroppar av linne och hampa–linne att rivas tvärs över?
Vasile et al. rapport: “Inom testperioden, alla fem prover av varje tyg revs i varpriktningen. Däremot, i inslagsriktningen, fem prov av FLAX PLAIN, tre provkroppar av LINNEKYPERT och HAMPATUSKAFT, och inget prov av HEMP PAN, HAMPA KYPERT, och FLAX PAN revs tvärs över denna riktning.”
De sex tygerna vävdes på en industriell vävstol. Alla delar ett blekt lin (linne) varp. Inslaget är antingen lin, vilket ger linnetygerna (LIN), eller hampa, vilket ger hampa–linnetygerna (HAMPA). Varje inslag vävdes i tuskaft, panama (PAN) eller kypert.
Forskarna provade först en pendel (Elmendorf) rivprov på dessa linne- och hampa–linnetyger. “Detta försök misslyckades eftersom kraften som krävdes för att riva provet översteg den maximala kraften som instrumentet utövade.” De använde sedan ett byxformat prov: en remsa med en slits, vars två ben drogs isär i en dragprovare.
Vilken bindning som slets igenom först i Vasile et al.:s Martindale-nötningstest på vävt tyg av linne och hampa-linne?
Vasile et al. skriv: “Bland de sex analyserade tygerna, panamabindningen var tydligt mest känslig för nötning jämfört med tuskaft och särskilt kypertbindningarna.” På inslagsfibern, de skriver: “Det observerades att tyger med samma bindning verkade vara lika motståndskraftiga mot nötning, oavsett typ av inslag.”
| Tyg | Väft | Väva | Cykler till brott |
|---|---|---|---|
| HAMPA TUSKAFT | Hampa | Vanlig | 5000 |
| HAMPA PANAMA | Hampa | Panama | 4000 |
| HAMPA KYPERT | Hampa | Kypert | 6000 |
| LIN TUSKAFT | Lin | Vanlig | 5000 |
| LIN PANAMA | Lin | Panama | 4000 |
| LIN KYPERT | Lin | Kypert | 6000 |
Vasile et al. kallar detta resultat endast “delvis i linje med” med tidigare studier, vilket “rapporterade större nötning i kypert- och satinbindningar än i tuskaft och panama, tillskrivs de längre flotterande trådarna i de två tidigare bindningarna.” På kypert, de två resultaten stämmer inte överens: det tidigare arbetet fann större nötning i kypert, medan kypert höll längst i Martindale-testet av Vasile et al.
Källor: Hossain, M. M., Alimuzzaman, S. & Ahmed, D. M. (2023). “Riv- och draghållfasthet för 100% Vävda bomullstyger’ Grundstrukturer: Regressionsmodellering”. Fibrer och textilier 30(2), 14–25. DOI 10.15240/tul/008/2023-2-002. https://dspace.tul.cz/items/cc620c63-5386-4717-96e9-403bb1c2fa2e/full. Vasile, S., Vermeire, S., Vandepitte, K., Troch, V. & De Raeve, A. (2024). “Effekt av bindning och inslagstyp på mekaniska och komfortrelaterade egenskaper hos hampa-linnetyger”. Material 17(7), 1650. DOI 10.3390/ma17071650. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11012718/.
Utvecklar ni en kollektion för damkläder? Se hur vi arbetar som tillverkare av damkläder i Indien.
Se B2B lookbooks → en glimt av våra senaste kollektioner. Begär hela sortimentet: fler mönster på begäran.
